Smink har använts i tusentals år för att försköna både män och kvinnor. Det började tillverkas i större skala i forntida Egypten och preparaten var förvånandsvärt lika dagens produkter. De egyptiska damerna målade ringar runt ögonen med kol och hade turkos ögonskugga gjord av grön kopppar och bly. Läppar och kinder färgades med rouge av pulvriserad lera. Handflator och fotsulor färgades rosa med hjälp av henna, likaså tå och fingernaglar.

Högättade män och kvinnor gned in sina kroppar med kryddiga och väldoftande oljor.

På denna tid rakade män sina huvuden och bar i stället konstnärligt klippta och ornamenterade peruker. Vid utgrävningar av gamla egyptiska gravar har man funnit diverse spår av deras kultur. Såsom fint arbetade krukor för kosmetika, en del med spår av salvor kvar. Små skedar, paletter, skålar och mortelstötar som har använts för att mäta, blanda och mala sminket. Man har dessutom hittat ornamenterade behållare (vackert utsmyckade askar) för kolstift och ögonskuggor, parfymburkar med juveler samt metallspeglar och hårredskap såsom kammar och locktänger.

I antikens Rom användes ofta starka blekmedel och hårfärger så rigoröst att följden ofta blev skallighet. Det var även populärt att använda ett blyvitt puder som applicerades i ett tjockt lager i ansiktet, på halsen, axlar, armar och barmen.

Kroppsmålning har under hela människans livstid varit en del av männens liv. Vid krigföring har soldater alltid målat sig. Ena gången kan det vara för att inte synas - kamouflage och andra gånger kan det vara för att injaga skräck i motståndaren.

Text från: Wikipedia